Enligt Emma

I natt kom L in till oss vid tretiden och lät som en säckpipa. Det både rasslade och visslade om henne och hon hostade som en sälunge. Jag hörde direkt att det inte var nån mening att ligga kvar. Framförallt var hon rädd. Hon fick varken in eller ut luft. Tyvärr är jag lite för lugn i såna situationer men jag tyckte vi kunde nog klara det här. I med Mollipect och några snabba puffar Buventol, sen in i rummet med fönstret på vid gavel för lite andning. Men när det gått en halvtimme och bara en marginell förbättring skett ringde jag 1177 och meddelade att det är dags att inhalera. Turligt nog var vi ensamma på barnakuten och hon fick inhalera adrenalin och fick en Betapredkur direkt. Efter en halvtimma började hon få lite luft i sig men lät fortfarande rätt illa så det blev ett par inhalationer av Ventoline innan vi äntligen kunde åka hem. Läkaren sa att det var lika mycket krupp som astma, det var därför hon varken fick in eller ut någon luft. Lilla L, och vi som trodde det var över nu. Det värsta var nästan att vi missade läkartiden på Hudmottagningen idag eftersom hon har feber. Ny tid om en vecka. Håll tummarna nu för att vi får sova i natt!

Idag håller vi oss vakna. L och jag har sått frön, tvättat, städat och lagat mat. Men nu är energin helt slut och hon ligger här bredvid i min säng och slötittar på TV. Än så länge låter hon OK. Svärfar ska ta med V på veckans gitarrlektion och vi tänkte bjuda honom på hamburgare till middag sen. Igår fyllde J och på torsdag fyller Klang och på fredag pappa så vi ska på familjemiddag på lördag. Men jag undrar om det inte kan vara dags att förödmjuka storebror på filéfross på fredag...?