Köldchock
Fick extralång helg eftersom det var stängningsdag på skolan igår. J var också hemma och kompade och följde med V till hörcentralen för utprovning av hörapparaten. Det var en MYCKET stolt kille som kom hem med en silverfärgad grej bakom örat (och nu menar jag V). Han var helt lyrisk hela eftermiddagen "Oj, vad mycket det låter av en prasslande påse" och "Pratar du med eko eller är det bara i mitt öra?". Audionomen varnade ju för att det kanske inte skulle göra någon skillnad men V har redan bestämt sig för att det funkar. Jag vet inte, för tidigt att säga nåt men igår kväll kunde vi sänka volymen på TVn.
Dags att börja med ritningar till pepparkakshuset. Barnen har ritat sina förslag i helgen, allt från en pepparkakschokladkaka till lutande tornet i Pisa. Jag har lite idéer men måste hitta ett rutblock för att kunna börja. Kanske blir nästa helg men vi verkar vara uppbokade med innebandymatch och dansuppvisning redan. Suck. Jag vill bara vara hemma en helg...
Jag har blivit en hönsmamma. Har aldrig varit det förut, V och L fick hänga med överallt alltid men med Sigge är det annorlunda. Kylan stör mig nu. Minus tolv var det igår och idag är det lika kallt. Ska vara så de närmaste fem dagarna vad jag förstår. Och det är för kallt för Sigge! Min bebis får stanna inne. Jag saknar våra promenader men jag kan inte med när han kippar efter andan i kylan och hans små (tjocka) kinder blir knallröda och eksemiga. J har fixat motorvärmare till bilen så vi kan åka iaf men vagnturer får vänta. Är jag larvig? Ja. Men det får man vara med en sladdis. Sen är man ju inte logisk som mamma. Ska jag vara ärlig känner jag mig lite övergiven av Sigge. Jag har läst om attachment parenting där de förespråkar samsovning och närhet till barnet och det låter så rätt. Men Sigge vill somna själv och sova i sin spjälsäng, han sover mycket bättre där, både lugnare och längre. Medan jag sover sämre, ligger på natten och lyssnar på hans nöjda suckar och små snarkningar och kämpar mot lusten att bära över honom till mig. Han blir stor så fort! I fredags ringde en man från jobbet och undrade hur länge jag ska vara hemma och jag ville svara ALLTID men fick ur mig att vi sökt dagis till januari 2012. Snart där.
Dags att börja med ritningar till pepparkakshuset. Barnen har ritat sina förslag i helgen, allt från en pepparkakschokladkaka till lutande tornet i Pisa. Jag har lite idéer men måste hitta ett rutblock för att kunna börja. Kanske blir nästa helg men vi verkar vara uppbokade med innebandymatch och dansuppvisning redan. Suck. Jag vill bara vara hemma en helg...
Jag har blivit en hönsmamma. Har aldrig varit det förut, V och L fick hänga med överallt alltid men med Sigge är det annorlunda. Kylan stör mig nu. Minus tolv var det igår och idag är det lika kallt. Ska vara så de närmaste fem dagarna vad jag förstår. Och det är för kallt för Sigge! Min bebis får stanna inne. Jag saknar våra promenader men jag kan inte med när han kippar efter andan i kylan och hans små (tjocka) kinder blir knallröda och eksemiga. J har fixat motorvärmare till bilen så vi kan åka iaf men vagnturer får vänta. Är jag larvig? Ja. Men det får man vara med en sladdis. Sen är man ju inte logisk som mamma. Ska jag vara ärlig känner jag mig lite övergiven av Sigge. Jag har läst om attachment parenting där de förespråkar samsovning och närhet till barnet och det låter så rätt. Men Sigge vill somna själv och sova i sin spjälsäng, han sover mycket bättre där, både lugnare och längre. Medan jag sover sämre, ligger på natten och lyssnar på hans nöjda suckar och små snarkningar och kämpar mot lusten att bära över honom till mig. Han blir stor så fort! I fredags ringde en man från jobbet och undrade hur länge jag ska vara hemma och jag ville svara ALLTID men fick ur mig att vi sökt dagis till januari 2012. Snart där.
Kommentarer
Postat av: Linnéa
Han är ju så go :)
Trackback
