Enligt Emma

Ibland känner jag att jag tagit mig vatten över huvudet. Både med barnen och jobbet. Och ridningen... Men från början. Efter mycket om och men tackade jag nej till det nya jobbet. Jag talade om för min chef att jag fått det och han gav mig då ett projekt som jag inte kunde motstå. Men lite tråkigt. Jobbet var som distriktssköterska på vårdcentral, helt annat än det jag gör idag. Men det känns bra. Eller kändes. Det nya projektet kommer med tiden att bli heltid och jag måste lämna mitt älskade jobb på stan. Och jag tror det blir kämpigt att samordna det här projektet.

 

Igår var L och jag i Stockholm. Det gick jättebra. De tog kort på henne och hon blev intervjuad och nu är det bara att vänta. I slutet på maj vet vi. Hon är jordbunden och inställd på att inte komma med men vi hade en jättebra dag i Stockholm igår och hon är nöjd med det. Min tjej.

 

I helgen är det Mälarenergicup och då är det hårt att ha två innebandyspelare. Vi ska jobba för båda lagen, se till att lilleman får mat och sömn och dessutom hinna se nån match. Ja, och så fyller J år. Så i helgen ska vi klona oss. Pappa har erbjudit sig att hjälpa till och L får åka med en lagkompis men barnen vill ju så gärna ha publik på matcherna. Stressigt.

 

Och så ridningen då. Erpur och jag hade hittat varann och förra veckan gick det riktigt bra. Så skulle vi hoppa igår och han bockade och rusade och till slut fick jag ge upp. Det var inte roligt alls. Jag höll mig kvar men det var liksom inte roligt bara. Så jag fick byta till Korp och vi hoppade lite men jag fick inte tillbaka glädjen, jag kände mig mest misslyckad. Får se nästa gång.

 

J har fått praktik i Uppsala i två månader och sen kommer han antagligen sommarjobba hela sommaren så jag ser inte riktigt fram emot semestern i år. Och nästa sommar är han nyanställd nånstans och får säkert inte heller semester. Men om två år så...