En helt vanlig vinterkväll

Lilla L och jag tittar på Grammisgalan, pappan och sonen är på innebandy och den lilla terroristen sover. Såna här kvällar är så bra. En kopp the, några väl valda lampor och en filt i soffan. Allt man behöver. Försöker reda ut all information jag matats med under eftermiddagen på vetenskapsmetodikkursen. Puh.
 
I måndags gick det som en dans med Erpur. Så roligt! Tyvärr är jag helt kass på tölt, jag stör den stackars hästen hela tiden. Ridläraren säger att jag måste skilja på över och underkroppen men i mitt fall är dom tyvärr ihopväxta... Nästa gång ska jag få rida en riktig töltmaskin för att få in tekniken och sen tillbaka till Erpur igen. Å vad jag tycker om mina måndagar!
 
Sigge-prinsen snackar hela dagarna. Och han är blöjfri hemma nu. Ingen mening att prova utan blöja ute i det här vädret, blir en del att tvätta. På tal om väder, vad ska man ha med sig till London? Är runt 8 grader där nu och blir nog väl svettigt med dunjackan. Bara en vecka kvar nu.
 
Sen vill jag bara säga att internetdroger är väl det värsta som har hänt vår lilla stad. Unga fina människor som förstörs snabbt och effektivt. Och klart man funderar och skräms; hur ska jag kunna skydda mina barn? Så mycket av klimatet kring knark har ändrats sen jag gick i högstadiet och jag tror verkligen inte vi har sett det värsta när det kommer till internetdroger.
 
 


Sex veckor har gått...

...och lite smalare blev jag allt även om jag inte riktigt kom ända fram. Jag skulle ju banta för första gången i mitt liv så jag har räknat kalorier i sex veckor nu. Och jag gick från nästan 62 kg ner till 58,8. Målet var 58. Jag vet inte ens varför jag inte kom ända ner, jag har inte fuskat. Men nära nog tycker jag. Och inte var det särskilt svårt eller krävande heller, jag har ätit som vanligt men skippat kaffebröd och ost. Nu tänker jag inte räkna mer men jag fortsätter nog att promenera till och från jobbet, har på köpet fått ett nytt beroende... En snabb promenad med en bra radiodokumentär i öronen har gjort att jag gått många omvägar till jobbet.
 
I måndags kom Erpur och jag riktigt bra överrens och jag tror jag fortsätter med honom ett par gånger till. Jag skulle SÅ gärna vilja kunna rida någon gång till i veckan men det är omöjligt. Tänk vad mycket kaffebröd och ost jag hade kunnat äta om jag hade kunnat rida oftare...
 
 


Längtar till sportlovet!

Där jag rider har man "sin" häst i en termin och sen byter man. Så jag har bytt från underbara Tor till lilla Erpur. Han är trevlig han också men mycket mera komplicerad. Han springer inte bara i 180 med öronen framåt utan här måste jag rida hela timmen. Och precis när jag slappnar av och tänker att Nu, Nu är vi på samma sida, ja då far han iväg i okontrollerat tempo över ridbanan. Jag har haft honom två gånger och imorgon blir tredje och jag börjar misstänka att han är för svår för mig helt enkelt. Men vi får se. Jag är ju rätt envis...
 
Vi har funderat och planerat inför sportlovet men J har tentor och kan inte ta ledigt så i förra veckan bestämde jag. Nu har vi bokat en resa i mitt tycke, ett par dagar i London. Det blir jag, pappa och de stora barnen som åker, J och Sigge får stanna hemma. Idag har jag bokat hotell och det ska bli så roligt! Frågan är hur vi ska hinna allt. Barnen vill gå på Hamleys och Harry Potter Museet, jag vill till Portobello och Camden för lite shopping och sen en trevlig musikal och pappa... ja vi har inte riktigt frågat honom. Men tror vi köper hop on hop off-biljetter så vi får ta lite kort och sen går vi av på Oxford street och bara innjuter London.
 
Med Londonresan bokad är livet lite roligare. Annars är det som det är på jobbet, vi har en helt annan syn på vad vi gör än vad vår chef har. Som tur är så är vi i arbetsgruppen helt överrens iaf. Min kurs på onsdagar är faktiskt roligare än förväntat och Sigge har äntligen fattat vad man använder pottan till. Happy days!