tror det lättar...
Hade glömt vilken temposkillnad det är på avdelning mot på mottagning. Första kvällen var värst, det hände ingenting. Tillslut vankade jag i korridoren med telefonen i hand och hoppades att något skulle hända. Mot slutet av helgen hade jag återanpassat mig och satt och hängde i dagrummet med de andra. Känns bra iallafall. Men något långsamt. Men det var en ovanligt lugn helg också så risken är att jag får äta upp mina ord senare.Årets tandläkarbesök är avklarat, ett år till nästa. Vi har hittat en utbildning som vi går tillsammans nya jobbgänget som verkar bra. Snart är innebandysäsongen slut och maken har faktiskt fått iväg några jobbansökningar. Så jag tror att det lättar lite. Och idag sa stora sonen att han ska lana hela natten hos en kompis till helgen! Tjoho! Nu vill jag bara hitta drömhuset på hemnet så är allt som det ska igen.
Kommentarer
Trackback
