Enligt Emma

Tredje gången Sigge är sjuk på tre veckor. Inte roligt alls. En halv dag har han hunnit vara på dagis. Blev hemringd i måndags och då var han ok men hade tungt att andas. Ingen feber tack och lov. Igår morse trodde vi att han skulle kunna gå till dagis idag men igår kväll hade han 40 graders feber. Så vab igen. Men jag åker till jobbet så fort maken jobbat klart och gör några timmar, det börjar verkligen märkas i lönekuvertet nu.

 

Dottern fyller år nästa vecka och ska ha tjejkväll här till helgen. De ska äta mat och kolla på film och sen ska hela gänget sova kvar. Tänk när man bara ringde Busborgen och bokade kalas... Jaja det går säkert bra. På lördag ska vi se ett hus som vi hoppas mycket på. Vi har förberett oss hela veckan, kollat in huspriser i området på booli, kollat radon på kommunens hemsida och gått på promenad i grannskapet med google earth. Vad mycket enklare det är att köpa hus nu. Första huset vi köpte, i Kolbäck hösten -99, kostade 600000. Då ringde man tusen samtal för att få all information. Nu har vi all information innan vi ens har sett huset. Och 600000 är en femtedel av priset.

 

Men får väl ta tag i tvättberget som återbildats och börja städa kanske. Men imorgon är jag ledig så ingen brådska egentligen. Sigge vill baka men han hostar så illa så det kanske är bättre med trolldeg än något vi ska äta sen. Han är så himla go, nu sitter han uppe och kollar på Dora men med jämna mellanrum kommer han ner för trappan och säger "jag saknar dig mamma" och vill ha en kram och prata lite. Sen säger han "hejdå vi ses senare" och går upp och vilar lite i soffan med sina bilar och sina plusplus. Jag brukar säga att universum kretsar kring Sigge och det är inte helt osant. Jag minns att jag var lite orolig inför ett sladdbarn, hur skulle det gå med familjen och med allt vi gör. Med facit i hand blev det perfekt.