Enligt Emma

Äntligen kan jag börja andas ut lite, idag tog kursen i vetenskapsmetodik och evidensbaserad medicin slut och jag klarade både tentan och projektplanen! Så mycket jobb för 7,5 poäng... Men jag tycker att jag har kämpat på bra med jobb och studier och J som jobbar långa dagar i Uppsala. Så, grattis jag! Nu firar jag med fyra lediga dagar. Imorgon blir det fotbollscup med dottern, fredag ska jag försöka hitta någon stackare som kan klippa min yngsta och lördag ska vi försöka ta oss till Landet. På söndag ska vi på husvisning.

 

Redan en bit in i juni, för tillfället hinner jag ingenting. Förra veckan blev jag tonårsmorsa. Min bebis fyllde 13 år. Märkligt. Och Sigge kan allt berättade han för mig i morse. Han satte på sig springskorna själv och jag sa nåt om "Kan du det själv?" och han sa stolt "Jag kan allt mamma". Ja. Han kan faktiskt nästan allt.

 

På jobbet är det som det är. Olika bud och olika förutsättningar. Nu jobbar jag på med mitt och trivs rätt bra med det. Idag hade alla möjliga kollegor, läkemedelsrepresentanter och säkerhetsvakter flyttat in på mitt kontor medan jag försökte jobba. Tillslut hade jag påbörjade projekt över hela skrivbordet när jag insåg att klockan var alldeles för mycket. Så jag bara lämnade. Kul att komma tillbaka på måndag och försöka reda i vad som var vad.

 

Men fortfarande är det en sak som tar upp mest tankeverksamhet. Hur ska jag kunna rida mer utan att något barn får andningssvårgheter eller glömmer bort hur sin mamma ser ut?

 

Ibland känner jag att jag tagit mig vatten över huvudet. Både med barnen och jobbet. Och ridningen... Men från början. Efter mycket om och men tackade jag nej till det nya jobbet. Jag talade om för min chef att jag fått det och han gav mig då ett projekt som jag inte kunde motstå. Men lite tråkigt. Jobbet var som distriktssköterska på vårdcentral, helt annat än det jag gör idag. Men det känns bra. Eller kändes. Det nya projektet kommer med tiden att bli heltid och jag måste lämna mitt älskade jobb på stan. Och jag tror det blir kämpigt att samordna det här projektet.

 

Igår var L och jag i Stockholm. Det gick jättebra. De tog kort på henne och hon blev intervjuad och nu är det bara att vänta. I slutet på maj vet vi. Hon är jordbunden och inställd på att inte komma med men vi hade en jättebra dag i Stockholm igår och hon är nöjd med det. Min tjej.

 

I helgen är det Mälarenergicup och då är det hårt att ha två innebandyspelare. Vi ska jobba för båda lagen, se till att lilleman får mat och sömn och dessutom hinna se nån match. Ja, och så fyller J år. Så i helgen ska vi klona oss. Pappa har erbjudit sig att hjälpa till och L får åka med en lagkompis men barnen vill ju så gärna ha publik på matcherna. Stressigt.

 

Och så ridningen då. Erpur och jag hade hittat varann och förra veckan gick det riktigt bra. Så skulle vi hoppa igår och han bockade och rusade och till slut fick jag ge upp. Det var inte roligt alls. Jag höll mig kvar men det var liksom inte roligt bara. Så jag fick byta till Korp och vi hoppade lite men jag fick inte tillbaka glädjen, jag kände mig mest misslyckad. Får se nästa gång.

 

J har fått praktik i Uppsala i två månader och sen kommer han antagligen sommarjobba hela sommaren så jag ser inte riktigt fram emot semestern i år. Och nästa sommar är han nyanställd nånstans och får säkert inte heller semester. Men om två år så...

 

 

 

Nu har vi provat Pro-expert tandkräm från Oral B. Jag är Buzzador och får prova saker som jag sedan utvärderar. Det är faktiskt roligt för jag förbinder mig inte till att skriva bra saker om saker som är dåliga :-). Hör av er till mig om ni också vill bli buzzadorer! Iaf, Pro-expert tandkrämen kan användas till både vanlig och elektrisk tandborse. Den fungerar på massa områden, ni har säkert sett reklamen. Jag tycker det är svårt att utvärdera tandkräm efter områdena den ska verka inom. Jag har inga problem med ilningar eller tandkött så jag vet inte om den här är bättre än andra där. Den ska ge vitare tänder, det har varken jag eller maken märkt. Smaken är OK men den påminner lite om Zendium. Inte lika stakt dock. Plus för att den inte löddrar så mycket.

 

Jag kommer nog fortsätta använda Pro-expert. Sen får min tandläkare utvärdera m den är bättre.

En del säger att de har en stad eller plats som de direkt känner är sin. Så känner jag för London. Jag blir lugn och glad och känner mig hemma direkt. Jättekonstigt för jag har inte varit där mycket och jag hittar inte, har inga favoritställen eller så, jag bara tycker så mycket om den staden. Barnen verkade dela min förtjusning. Tyvärr hann vi inte så mycket på vår turbosemester men vi såg alla turistgrejjer från en dubbeldäckare, vi åkte en båttur på Themsen, vi handlade på Oxford street och Regent Street och vi trängdes i varma myllriga restauranger. Hotellet var över förväntan och allt gick bra med mat och allergier. Nu blir det knäckebröd och kall vatten ett tag framöver här för vi måste åka tillbaka. Snart.

 

Att ha tre barn börjar märkas nu. Finns inte en liten minut över efter jobb, matlagning, träningar, matcher och möten, Vi går om varann här hemma och det känns som jag ligger ett steg efter hela tiden. Men vad ska man göra? Tur att vi har Klang och mamma och pappa som hjälper till med skjuts och barnvaktning när det kör ihop sig helt. Och snart tänker man väl tillbaka på den här perioden som en bra period i livet...

Lilla L och jag tittar på Grammisgalan, pappan och sonen är på innebandy och den lilla terroristen sover. Såna här kvällar är så bra. En kopp the, några väl valda lampor och en filt i soffan. Allt man behöver. Försöker reda ut all information jag matats med under eftermiddagen på vetenskapsmetodikkursen. Puh.

 

I måndags gick det som en dans med Erpur. Så roligt! Tyvärr är jag helt kass på tölt, jag stör den stackars hästen hela tiden. Ridläraren säger att jag måste skilja på över och underkroppen men i mitt fall är dom tyvärr ihopväxta... Nästa gång ska jag få rida en riktig töltmaskin för att få in tekniken och sen tillbaka till Erpur igen. Å vad jag tycker om mina måndagar!

 

Sigge-prinsen snackar hela dagarna. Och han är blöjfri hemma nu. Ingen mening att prova utan blöja ute i det här vädret, blir en del att tvätta. På tal om väder, vad ska man ha med sig till London? Är runt 8 grader där nu och blir nog väl svettigt med dunjackan. Bara en vecka kvar nu.

 

Sen vill jag bara säga att internetdroger är väl det värsta som har hänt vår lilla stad. Unga fina människor som förstörs snabbt och effektivt. Och klart man funderar och skräms; hur ska jag kunna skydda mina barn? Så mycket av klimatet kring knark har ändrats sen jag gick i högstadiet och jag tror verkligen inte vi har sett det värsta när det kommer till internetdroger.

 

 

...och lite smalare blev jag allt även om jag inte riktigt kom ända fram. Jag skulle ju banta för första gången i mitt liv så jag har räknat kalorier i sex veckor nu. Och jag gick från nästan 62 kg ner till 58,8. Målet var 58. Jag vet inte ens varför jag inte kom ända ner, jag har inte fuskat. Men nära nog tycker jag. Och inte var det särskilt svårt eller krävande heller, jag har ätit som vanligt men skippat kaffebröd och ost. Nu tänker jag inte räkna mer men jag fortsätter nog att promenera till och från jobbet, har på köpet fått ett nytt beroende... En snabb promenad med en bra radiodokumentär i öronen har gjort att jag gått många omvägar till jobbet.

 

I måndags kom Erpur och jag riktigt bra överrens och jag tror jag fortsätter med honom ett par gånger till. Jag skulle SÅ gärna vilja kunna rida någon gång till i veckan men det är omöjligt. Tänk vad mycket kaffebröd och ost jag hade kunnat äta om jag hade kunnat rida oftare...

 

 

Där jag rider har man "sin" häst i en termin och sen byter man. Så jag har bytt från underbara Tor till lilla Erpur. Han är trevlig han också men mycket mera komplicerad. Han springer inte bara i 180 med öronen framåt utan här måste jag rida hela timmen. Och precis när jag slappnar av och tänker att Nu, Nu är vi på samma sida, ja då far han iväg i okontrollerat tempo över ridbanan. Jag har haft honom två gånger och imorgon blir tredje och jag börjar misstänka att han är för svår för mig helt enkelt. Men vi får se. Jag är ju rätt envis...

 

Vi har funderat och planerat inför sportlovet men J har tentor och kan inte ta ledigt så i förra veckan bestämde jag. Nu har vi bokat en resa i mitt tycke, ett par dagar i London. Det blir jag, pappa och de stora barnen som åker, J och Sigge får stanna hemma. Idag har jag bokat hotell och det ska bli så roligt! Frågan är hur vi ska hinna allt. Barnen vill gå på Hamleys och Harry Potter Museet, jag vill till Portobello och Camden för lite shopping och sen en trevlig musikal och pappa... ja vi har inte riktigt frågat honom. Men tror vi köper hop on hop off-biljetter så vi får ta lite kort och sen går vi av på Oxford street och bara innjuter London.

 

Med Londonresan bokad är livet lite roligare. Annars är det som det är på jobbet, vi har en helt annan syn på vad vi gör än vad vår chef har. Som tur är så är vi i arbetsgruppen helt överrens iaf. Min kurs på onsdagar är faktiskt roligare än förväntat och Sigge har äntligen fattat vad man använder pottan till. Happy days!

Sigge sover middag. Igår hade han 40-graders feber, i natt har han vandrat omkring och varit ledsen och idag på förmiddagen feberfri. Men trött och mammig. Får se när han vaknar. Jag tycker inte om att vabba. Eller, jag tycker om att vara hemma och gosa med slö myskille men jag tycker verkligen inte om att bara släppa allt jag har planerat på jobbet och bara stanna hemma. Har svårt att inte stressa upp mig över allt jag borde gjort på jobbet och allt jag måste göra när jag kommer tillbaka. På mitt jobb är det tyvärr ingen som tar över när jag är borta, läste Lindas blogg och det lät så trevligt. Visst gör mina kollegor det akuta som behövs på mottagningen men på jobbet på stan är jag ju liksom ensam. Och nu har jag massor att göra när jag kommer tillbaka. När nu det blir. Om mirakel sker kan han gå till dagis imorgon men vågar inte riktigt hoppas på det.

 

Ikväll börjar ridskolan igen och igår började Ls dans. Vi börjar komma tillbaka i rutinerna. I helgen har V för första gången fått datorförbud. Det är nytt för mig, jag är inget fan av förbud egentligen men efter att han spelat nästan hela lördagen kom han ner till middagen som en citron och fräste och muttrade tills vi alla var lika sura. Då var vi tvugna att göra något. Så igår ingen dator och nu måste han begränsa sin användning. Jag vill inte säga timmar eller minuter för jag tror inte det fungerar men han måste ha gjort läxor och träningar innan datorn slås på (vilket han alltid gjort men det har aldrig varit uttalat). Min teori är att barnen måste kunna använda datorer och att det kommer vara en stor del av deras liv så att förbjuda eller få det till något negativt blir bara galet. Jag tror att det är nödvändigt att underlätta barnens användande och att lära dem att använda datorn på rätt sätt. Eller vad tror ni? Vi har pratat ganska mycket om vad man kan och inte kan skriva och använda datorn till och V var helt med på att han spelat för mycket.
 

Har ju funderat på att klippa mig kort eller att färga det rött eller NÅNTING. Tycker att jag ser så tråkig ut. Så jag gjorde en kompromiss med mig själv och köpte nya glasögon, från blå skalmar (heter det så? På sidorna) till mörkgröna fyrkantiga. Har haft dem på mig í en vecka nu och ingen har märkt nåt. Hm. Kanske borde raka huvudet :-).

Så var det dags för nästa omorganisation på jobbet då. Suck. Är det nionde gången jag byter arbetsuppgifter nu sen jag började i september 2011? Då lär man tolka det som att jag är kass eftersom jag är så lätt att flytta på. Särskilt kass måste jag vara på det jag gör nu eftersom de arbetsuppgifterna inte är prioriterade och inte kommer tas över av nån annan. Så ett bortkastat halvår med andra ord. Mina nya arbetsuppgifter känns sådär. En behandlingsform som jag egentligen inte tror passar så många som faktiskt får den. Men inte som att man får välja...

 

Nej hörni, jag jar gnällt på jobbet länge nog men den här veckan har faktiskt varit hur lång som helst. Jag kan platsbanken utantill och snart får jag nog ge upp och söka nåt. Men jag vill gå kursen först.

 

Helgen flög förbi. Igår åkte vi till Kista galleria och flanerade lite. Så dåligt luft därinne att vi tyckte luften var frisk när vi kom ner i parkeringshuset. Men rätt trevligt. Sigge är ju ingen höjdare att ha med sig på shoppingtur men det funkade ok. Idag var L sjuk så jag och stora sonen åkte och storhandlade och sen hade vi lyxlunch utan allergiska syskon på Tzatziki. Vi är fortfarande mätta och båda hoppade över middagen idag.

 

På tal om mat, tre veckor med kaloriräkning nu. Trodde ni inte va? Och det är inte många dagar jag faktiskt använt alla mina tillåtna kalorier. Målvikten är ju 58 kg och i tisdags vägde jag 59,8 så inte långt kvar. Men jag känner mig inte smalare. Den enda riktiga förändringen jag har gjort är att låta bilen stå och istället gå till jobbet. Hem åker jag oftast med maken.

 

I helgen har jag också läst Sandmannen av Kepler. Jag hatälskar Keplerböckerna. Dels får jag ont i magen och mardrömmar av dem men samtidigt kan jag inte sluta läsa. Sen är det alltid några trådar som inte går ihop sig som jag grubblar över. Den här tog några timmar, Och en mardrömsnatt. Jag tycker nog att det var den bästa hittills men samtidigt har jag vissa funderingar som irriterar. Ska försöka att inte förstöra för er som inte har läst men; De som blev uppringda av snickare och chef för att därefter åka nånstans, varför blev de uppringda? Alltså, var snickaren och chefen hotade? Blev de mördade sen? Var det ingen som förhörde dem? Sen några småsaker; Trilafon är avregistrerat (nyligen men ändå), 10 mg Stesolid är knappast en dos folk blir medvetslösa av, vårdare ger inte injektioner och det är väldigt sällsynt att läkare gör det heller för det är sjuksköterskor som brukar sköta den uppgiften. Jag har vissa synpunkter på den beskrivna injektionstekniken också men jag är ju miljöskadad. Men det som stör mig mest är på slutet. Joona berättar allt han vet för sin kollega men det verkar jättekonstigt att hon inte berättar allt hon vet för honom. Borde ju vara väldigt intressant för honom? Eller läste jag för fort igen? Nå ja. Hoppas nästa kommer snart!

Januari.

Var i Köln och träffade faster för sista gången. Men det visste jag ju inte då. Vi städade ur hennes lägenhet och hälsade på henne på Hospice.

 

Februari.

Kan inte minnas nåt särskilt, vi gick och väntade besked om hur det skulle bli med makens jobb.

 

Mars.

Våren började komma lite smått, jag köpte en systemkamera medan J fortfarande hade jobb (så glad för det nu, hade aldrig haft råd med den idag). Vi bytte min älskade miljöbil (som jag gav mig själv i present när jag fick jobbet på kriminalvården) mot en 7-sitsig finlandsfärja. Faster dog.

 

April.

Påsk på Öland, L fyllde 10 år, maken fyllde 40. Vi firade honom i uterummet. Han sa upp sig självmant från jobbet, tog ett erbjudande med 11 månadslöner.

 

Maj.

Fasters begravning. Vi åkte till Turkiet. V fyllde 12 år. Jag blev 36.

 

Juni.

Kallt och regnigt. Både Sigge och L hade onda såriga stafylokockinfektioner efter semestern. Jag köpte en trädgårdsgrill. Firade midsommar med storebror och hans kompis med familj på Landet.

 

Juli.

Semester. Regnade och blev översvämning. Var på Öland och sen i hyrd studa på ön Bossholmen utanför Oskarshamn. Bra väder på Öland, skitväder resten av sommaren. Jag red för första gången på 15 år och blev fast.

 

Augusti.

Tuff start efter semestern. Maken slutade på sitt jobb och började plugga. Vi firade 10-årig bröllopsdag med en helg i Prag. Så här i efterhand kan jag tänka att det blev perfekt!

 

September.

Sigge fyllde 2 år och jag började på ridskola. Vi började förstå att Sigge inte sluppit undan han heller, han fick mer och mer besvär med astma vid förkylning.

 

Oktober.

Mycket svamp i skogarna den här hösten.

 

November.

Sigge övningspratade och tillslut tog vi honom till frisören och klippte bort lockarna. Tur att de har växt ut igen nu.

 

December.

Lugn jul kantad av magsjuka. Försökte få till en slalomresa men det gick inte ihop sig. Blev rekommenderad av läkare att sluta rida med hänsyn till min dotters kraftiga hästallergi.

 

Ja. Inget vidare år. Men 2013 blir nog bättre. Vi får ju en tonåring i familjen. Maken kommer plugga hela året med bara studiebidrag så vi får inte många ören över. Antagligen måste han sommarjobba hela semestern.

 

Jobbmässigt har det faktiskt öppnat sig några olika spår att välja på och för första gången på länge känns det som en förändring är möjlig, frågan är bara vad jag ska välja. Och idag blev det klart att jag också ska bli student. Jag ska läsa 7,5 poäng Vetenskapsmetoder och evidensbaserad medicin. Ja, jag är en nörd och sånt här gläder mig. :-).

 

Jaha ja. Julen är över och året är nytt. Skitjul om jag får säga det, eller julen var ju ok men på julaftonskvällen började magsjukan och sen gick det runt i familjen. Alla drabbades på olika sätt. Extra tråkigt för Sigge som var dyngförkyld en vecka innan jul och sen kaskadkräktes två kvällar i rad. Han matvägrar fortfarande. Jag låg en hel dag och naturligtvis var det en semesterdag... men jag är inte bitter. Jo, det är jag nog. I lördags var det iallafall dags för Ls sena julklapp, en liten ridlektion och uteritt tillsammans med mig (och instruktören och vår granne). Å vad hon längtat. Hon valde Glanni, jag valde Geisli som är Tors boxgranne, man måste ju vidga sina vyer :-). Hon red direkt utan ledare, övade styrning och halter i paddocken och sen kom Anna och jag ut och vi red iväg i snötäckt terräng. Hon var så duktig! Det var ingen nybörjarridning precis, över stockar och diken i djupsnö, men hon såg bara lycklig ut. Sen ville hon galoppera! Så Anna och jag for i väg i fritt tempo över en åker och sen kom L och instruktören efter och galopperade lite kortare sträckor. Gick jättebra! Sen träffade vi på två åsnor i en hage och sen två älgar på promenad. Vilken ridtur! Och även för mig... Men. Som ni säkert förstod så fick vi bekräftat på allergi strax före jul att L har en rätt kraftig hästallergi. Men å andra sidan var precis alla hennes allergier försämrade så jag tolkar det som att hennes immunförsvar är uppåt väggarna i och med hyposensbehandlingen. Så hon får undvika stallet nu under våren och hösten och sen får vi ta nya tag.

 

Nyår firade vi hos min kära kollegas syster, mycket trevligt. Massor med barn och vuxna och riktigt roligt att se att barnen sköter sig snyggt på bortaplan. Även lillebror skötte sig trots att han vägrade sova, han var vaken till halv två och på gott humör hela tiden. 

 

Senare ska jag försöka göra någon slags hopställning av 2012 men nu ska jag äta en halv påse tomteskum a 175 kcal. Haha, ja jag ska gå på diet för första gången i mitt liv. Det var J som började tjata och han ska gå ner 8 kg med hjälp av Shape-up och runkeeper. Men han hade så många frågor och tillslut laddade jag också ner dom och la som mål att gå ner 3 kg på sex veckor. Får se hur det går. Andra dagen idag och jag var jäkligt låg i socker på eftermiddagen :-).

 

 

Precis som Linnea säljer jag mina ord idag, till Skyltmax. Men faktum är att jag försökte använda en av deras konkurrenter i våras när jag tänkte köpa en namnskylt i födelsedagspresent till en kollega. Men den kom aldrig. Så därför gör jag gärna lite reklam för Skyltmax som gör snygga namnskyltar till rimligt pris och faktiskt levererar dem. Varsågoda. Och jobbar man inte i vården eller någon annanstans där man måste skylta med sitt namn hela tiden så kan man kolla in deras dörrskyltar. Jag ska göra ett nytt försök att beställa den som jag aldrig fick i våras. Hon får den som julklapp istället.

 

I övrigt suger livet rejält just nu. Orkar inte ens skriva om det men jag (och L) blev omkullsparkade ordentligt igår. Jag kan faktiskt inte ens tänka på det. Har jag nämnt att jag hatar allergier?

Nej då, vi lever allihop! Har bara inte riktigt prioriterat att sitta vid datorn och skriva. Livet snurrar på i rymdraketfart. Jobba, skjutsa ungar, tvätta, laga mat, sova och sen om igen. Har inte träffat en kompis privat på flera veckor. Hopplöst. Och jag vet att ni vet men jag skulle så väldigt gärna ha tid att rida mer men det finns inte en chans. Men måndagarna är heliga.

 

Jobbar hela tiden nu, några timmar extra på onsdagar och imorgon ska jag jobba kväll på avdelningen. Egentligen vill jag vara hemma mer, inte mindre, men vi behöver verkligen pengarna. Och just nu är det OK att jobba, jobbet på stan är till och med riktigt roligt. Nej, vi byter inga lungor eller utför neurokirurgi men faktiskt känns det som ett viktigt jobb. Och ibland gör vi riktigt bra saker.

 

Sigge pratar och pratar, långa omständiga meningar. Men det är svårt att förstå vad han säger. Oftast är han som ett eko och då är det lättare. Han älskar sitt dagis tack och lov för det blir långa dagar ibland. Men snart får han bara gå två dagar i veckan fram till mitten av december. Jag ska vara hemma med honom en dag i veckan och det ska bli jättelyxigt. Jag har ju vabbat någon dag nästan varje vecka men det är inte samma sak. Instängd i ett hus med en understimulerad febrig 2-åring har sin charm men det är trevligare att kunna göra utflykter. Hans förkylningsastma verkar bli sämre, minsta lilla förkylning och han rosslar och piper som ett gammalt ånglok. Tänk att maken och jag har så dåliga gener!

 

Men just nu är det väl en mellanperiod egentligen. En transportsträcka till något annat. Maken har ett och ett halvt år kvar på utbildningen och jag har väl 30 år kvar på jobbet. Ingen semester att se fram emot, inget inköp av husdjur (ponny) och ingen flytt. Booooring. Tur att jag inte bloggar så ofta längre, stackars läsare lär dö av uttråkning.

Mycket bra helg! Hade inget planerat för ovanlighetens skull men det blev fullt upp ändå. Var i Hallsta igår och plockade svamp med min kära vän P. Vi hittade massor! Jätteroligt var det, solen sken och vi hade kaffetermos med oss. Det var så länge sen vi sågs så vi fortsatte med en långlunch innan jag for till svärfar och mötte de andra i familjen. Skulle bara stanna till på hemvägen för att köpa ett par skor men såg att Nisses, min gamla arbetsplats, hade utförsäljning så L och jag gick in. Träffade en annan gammal kompis så blev där ett tag. Annars var det rätt urplockat men blev några smågrejer. Sen blev det otroligt goda svampmackor och ett glas finvin till kvällen. Och det allra bästa var att medan vi var borta överraskade V oss med att städa hela huset!

 

Idag fick jag nåt ryck och skulle sortera bort bebisleksakerna i Sigges rum. Det slutade såklart med att alla barnens rum blev rejält ommöblerade och åkerbruket fick en rejäl utökning. Leksakerna gav vi till brödet och fiskarna. Efter Ls dans tog vi oss i kragen och åkte till Björnö och gick spåret. Sigge sprang nästan hela vägen, vill inte alls sitta i nån vagn. Det var så trevligt ute att jag helt glömde bort ett Tupperwareparty jag skulle ha gått på. Men när jag kom på det hade jag redan två lasagner på gång så bara att be om ursäkt. Men vad gott det blev! Med parmesancreme och ruccola.

 

Tänk om man fick vara mer ledig och göra såna här saker oftare med barnen. Helgerna räcker vanligtvis inte alls till. Nästa helg har de stora varsin innebandymatch och då är en dag helt borta. Den här veckan har jag vabbat med Sigge onsdag, torsdag och fredag och sen har vi hängt nästan hela helgen och det märks skillnad. Han blir väldigt trött av dagis och har ett fruktansvärt humör på kvällarna i vanliga fall. Inte nu. Men omöjligt att göra nåt åt så länge J pluggar. Två år kvar. Nå. Imorgon är det iaf måndag och då är det RIDNING!

 

Tur att Vovve också är sjuk så Sigge slipper vara ensam med sin feber och rossliga andning. Läste på Vi föräldrar att ett barn över två år har ca fyra infektioner per år. Ja, det skulle ju vara himmelriket. Är ju hemma någon dag nästan varje vecka så här långt. J kan inte vabba eftersom han pluggar men han skolkar ibland när jag måste jobba och ibland kan mamma eller pappa vakta någon dag. Ska jobba några timmar ikväll eftersom vi har grupper och sen får vi se imorgon vem som kan vara hemma.

 

I måndags stod hoppning på schemat. Tor var frisk från sin knäskada och det var så roligt! Han tyckte så mycket om att hoppa och det smittade av sig på mig. Jag hade nog aldrig tänkt att man hoppar med islandshästar men det gick hur bra som helst. Men vad sugen jag är på att rida mer. Jag vill ha en egen häst! Sen hur det skulle gå i praktiken vet jag inte. Pengarna skulle nog räcka, det går ju att prioritera, men hur får man tiden med tre barn? Det enda sättet är att de också börjar rida. Ja, så får det bli!

 

 

 

 

Skulle ha varit på klassåterträff igår. 20 år sen vi slutade 9an. Och jag tänkte verkligen gå, men nu har det varit så mycket med kryssningen och ridningen och så jobbar jag sent med grupper en gång i veckan så jag ville bara vara hemma. Högstadiet var väl inte min lyckligaste period i livet heller och jag kände att jag är faktiskt inte särskilt intresserad av vad de andra gör nuförtiden. Så vi åkte till Gustavsvik och badade för en halv förmögenhet och sen åt vi pizza och hyrde film. Mycket trevligt.

 

Idag har jag plockat och städat och sorterat. Var till Ikea i morse och köpte lite smågrejjer. På hösten vill jag alltid sortera och göra om hemma. Nu vill jag ha nya tapeter i vardagsrummet men det får inte kosta något... Vi går runt på en en lön och lite sparpengar men några utsvävningar blir det inte. Men vi börjar bli bra på att fynda. Jag har traderat ett par läderridstövlar i nyskick som jag ska provrida imorgon och J köpte vinterdäck på Blocket. Och Sigges vinteroverall köpte jag redan på januarirean.

 

Jag är med och tävlar i Linneas blogg, hon har sju stycken så passa på...

 

Jag tävlar hos Jessamy om ett års gratis användning av Kaspersky Internet Security 2013!      

Fick hämta Sigge från dagis igår, fröknarna sa att de var oroliga förhonom. Han hade suttit i knät. Så bara att hämta. Han har lite feber och piper när han andas men är pigg däremellan. De ville att han skulle komma till dagis en stund i eftermiddag för det är fotografering, ute. Det skulle ju vara roligt men jag har inte hjärta att väcka honom så vi får se när han vaknar. 

 

Skriver från Paddan, herregud vilken tid det tar med mina stora fingrar. j gav bort min älskade bebisdator till stora sonen och tyckte att jag skulle ha den här. Själv köpte han en ny dator inför skolstart som han inte ens verkar behöva...

 

Tor heter min nya kärlek, det kanske jag har sagt. Igår var det dags igen och jag fånlog hela kvällen sen. Vi hade balansövningar och jag travade runt i exprssfart utan stigbyglar eller tyglar. Balansmässigt var det ok men jag trodde nog att vi skulle välta i kurvorna. Sen galopperade vi varv efter varv. Jag vill bara rida mer och förstår inte hur jag ska klara mig en vecka. På söndag är det islandshästtävlingar på Strömsholm. Tor ska starta så jag piper nog dit och tittar. Är lite nyfiken på hur man tävlar islandshäst. 

 

Annars är nog det mesta helt ok för tillfället. Sigge är i en underbar ålder, det kommer nya grejer hela tiden. Igår sa han "äppeldricka" och det var det gulligaste jag har hört. Det går bra för V på högstadiet. Han har nya kompisar som han hänger med och trivs bra med schema. L är ganska nöjd hon också, hon går i en jättestökig klass och vill helst byta men nu verkar det ha lugnat ner sig lite. Hennes dans har börjat och snart börjar innebandyn också. J har börjat skolan men det är ett heltblogginlägg för sig :-).