Your mom goes to college

Hittade en underbar tröja på hottopic.com från underbara filmen Napoleon Dynamite. Köpte tidigare en Vote 4 Pedro-tröja därifrån till J men den har han tvättat sönder. Och den här skulle vara till mig. Minns ni inte citatet? Skäms!

Deb: I'm trying to earn money for college.
Kip: [from the background] Your mom goes to college.

Underbart! Hör av er om nån vill samfrakta...

Jahaja, bra helg. Grekmat och glada vänner och kanske aningens för mycket vin i fredags. En tur på stan och glada ungar igår och idag har vi tagit det lugnt här hemma, kollat på film, jobbat lite med uppsatsen och lagat mat. J har jobbat hela helgen och det var ganska skönt att styra lite själv. Linnea åkte till Belgien idag så nu är det helt tyst när barnen sover.

Vi har inte haft några mattor sedan de åkte ut med buller och bång när barnen var bebisar och som sämst i sina allergier och luftvägar. Nu är de ju stabila så jag vågade mig på att köpa en matta till vårt nyrenoverade vardagsrum. Jag var jättenöjd med den chokladbruna ryamattan. Tills grannens unge var här och lekte och frågade varför vi har en matta som ser ut som köttfärs. Kanske bäst att vara utan.


Storlek 39 för långa tår

De senate veckorna har jag haft ett enormt shoppingbegär. När jag inte mår så bra brukar det hjälpa att shoppa, nu mår jag i och för sig bra och det kanske är därför. Vilket som; det går inge bra. Köpte skor med lite klack, var rätt nöjd. V blev arg när han såg dom. "Har du köpt Mormors skor?!" Suckade lite och tänkte att vad vet en 7-åring om skor. Skulle provgå till fritids idag och jag kände mig så fel. Det klackade jättehögt och skorna var alldeles för blanka och jag kände mig lite som Mona Sahlin, modemässigt alltså. Trasiga jeans och Mormors skor. Och sen fick jag skoskav. Dessutom är mina tår är för långa för man ser liksom tåklyftorna. Var på New Yorker idag och köpte två par byxor. Ett par som Linnea övertalade mig att köpa för jag såg smal ut i dem. Och ett par som jag inte hann prova. När jag kom hem var det naturligtvis det oprovade paret som satt bäst och jag måste lämna tillbaka det första. Skulle vilja lämna tillbaka det andra också men jag har redan hunnit sy upp dem. Vad har hänt? Har jag förlorat förmågan till shopping?

Är lite hypoman för tillfället, sover pyttelite (ja men 7 timmar per natt ÄR pyttelite för mig), går upp tidigt och jag får faktiskt saker gjorda. Bakgrunden och metoden är klara och tre intervjuer gjorda och utskrivna. Nu behöver jag bara en eller två till och sen kan jag börja analysera. Har kommit ihåg både läxa och gympakläder till V den här veckan. Och matsäck till L även om vi fick vända halvvägs till dagis för vi hade glömt den.

Hade huset fullt med ungar hela eftermiddagen, tack och lov gjorde jag spagetti och köttfärssås till middag, något som alla ungar äter. Idag har jag också stiftat bekantskap med byråkratisverige; både Skatteverket och Migrationsverket. Underbart. Kom att tänka på när jag bodde i Frankrike och köade i olika köer i tre dagar för att få en stämpel på ett papper så jag fick uppehållstilltånd. Det var 12 år sedan men likheterna var slående. Det enda man funderar på är; När ska vi börja legitimera oss med elräkningar i Sverige?


STREJK

Så bröt det ut idag, äntligen. Det är inte rimligt att en outbildad skötare/undersköterska har 4000 mer i månaden än en högskoleutbildad sjuksköterska. Det bara är så. Vi har riktiga jobb, vi ska ha riktiga pengar.

Det här hände mig i fredags:
Expedit: "Var det bra så? Det blir 879 kronor. Har du H&M clubkort?"
Emma: "Hm... ja. Här. Kan jag få en kartong till skjortan, jag ska ge bort den?"
Expedit: "Ja, självklart. Nu kan du slå din kod där."
Emma: "OK, tack."
Expedit: "Så varsågod, då var det klart."
Emma: "Eh... tack. Men..."
Expedit: "Var det nåt mer eller?"
EMMA: "Eh, ja kartongen."
Expedit: "Just ja, det glömde jag. Här."

Om det var på mitt jobb skulle det ha varit:
Psykdoktor: "OK, så han är orolig? Vi får kolla blodtryck och påbörja Heminevrinbehandling."
Emma: "Det ska vi göra."
Fyra timmar senare...
Psykdoktor: "Han är på IVA nu, får se hur det går. Hade han ingen effekt av Heminevrin alls?"
Emma: "Heminevrin? Just ja, jag glömde."

Vi kan inte glömma, höra fel, missförstå eller ha en dålig dag. Vi ska kunna, veta, klara och förstå. Och det gör vi gärna. Men inte gratis. Vi läser om 23000 i genomsnittslön men då måste man veta att avdelningscheferna är också medlemmar i Vårdförbundet och att deras löner drar upp snittet. Jag tjänar 18800 efter två år med en månad från en specialistutbildning. Och det är en vanlig lön i Västmanland, jag är absolut inte ovanligt lönesatt på något vis. Och strejken? Men bara ge oss det vi är värda, vi lägger oss INTE. Det har vi inte råd med.


Bingo

...fick min grekmat tillslut. Inte riktigt lika gott att hämta hem som att äta där men helt OK iallafall. Uppmuntrad av maten, eller helt slut efter dagens arbete, blev jag plötsligt galet sugen på Ben and Jerry-glass trots att jag aldrig ätit det förut. En halvliter för 43 kronor, hur kan det vara lockande egentligen? Jag tror det är namnen; Bohemian Raspberry till exempel. Det kan man inte motstå, så enkelt är det nog. Valde tillslut Phich Food för underbara serien My name is Earl (Ni minns ju att bandet hette Phich Takho). Tyvärr måste jag erkänna att det var för mycket choklad i och jag fick ge upp efter några skedar för jag mådde illa. Nästa gång funderar jag på Fossil Fuel.

Var också tvungen att köpa nytt smink, mitt eksem under ögat bara kliar och kliar. Har kastat allt gammalt gojs nu och börjat om men jag vet ju egentligen inte alls vad det beror på. Har beställt ögonolja och det måste ju hjälpa. Har nya linser också, såg två hack sämre nu och har haft huvudvärk i flera dagar av den nya styrkan. Blev lurad att prova Alvedon smälttablett. Skulle smaka svart vinbär men den smakade mest alvedon. Med socker. Har nog hellre huvudvärk.

Som vanligt (!) står jag inför vägval och har ingen aning. Alla vägar har ju sin speciella charm. Egentligen borde det vara enkelt för mig, hittills har jag adrig ångrat ens en återvändsgränd eller ett sidospår men jag är ju så här neurotisk. Sen är det inte ens säkert att det är något val jag kan göra men jag kan ju hjälpa ödet på traven genom att ta steg framåt eller bakåt. Bokstavligen.


Grekmat!

Kan bara tänka på mat från Grekiska Kolgrillsbaren men det går ju aldrig att ordna. Idag är det nån unge här och leker och imorgon ska jag dansa. Torsdag är så långt borta att jag tror inte jag klarar mig utan grekmat så länge. Idag måste jag tydligen göra spagetti och köttfärssås och imorgon korv stroganoff :-(. Som att äta papper i jämförelse.

Jobbar hela tiden. Varje dag sedan fredag. Och så påfrestande just nu, jag tar med mig en massa saker hem och är irriterad här hemma. Byt jobb, säger J. Ja, fast det är roligt... också.

Nu kommer V och påstår att dom fick faktiskt spagetti och köttfärssås i skolan idag. Ja självklart. Vad annars? Ta ett äpple då, säger jag. Menar du allvar, frågar V. Nej, så klart inte, ungen måste ju få mat.

Igår fick V avbryta fotbollsträningen för han kunde inte andas. Och dom hade glömt att ta med Bricanyl. Men han hämtade sig rätt snabbt här hemma. Fast klart man blir orolig, det brukar ju vara lilla L som råkar ut för sånt. Och pollensäsongen är ju iofs igång men inte björk. Och inte är han förkyld heller. Hoppas det bara var en engångsgrej.


Är det för mycket begärt?

Idag sa jag till J att nu får det vara nog. Slutsjuk. Masa sig upp nu bete dig som folk. Han påstod att han var så yr i huvudet och trött och jag vet inte vad. Taskigt att han bor ihop med två sjuksköterskor då, vi konstaterade rätt snabbt att bihålorna och öronen tagit lite stryk av infektionen men eftersom febern gett sig är vi inte oroliga. Och nu är det min tur att bli uppassad. La mig i soffan hela eftermiddagen men ingen gjorde nåt för mig så till slut gick jag ner och lagade middag.

Imorgon måste jag komma igång med intervjuerna. Jag har verkligen försökt men allt verkar gå emot mig. Har en på gång imorgon men han tackar väl nej med min vanliga tur. Min komplettering är godkänd så snart kan jag glömma skolan iaf. Åtta veckor kvar.

L har fastnat i WOW-träsket så nu kommunicerar vi bara genom msn. Och sms. Skickde några sms till J när jag låg i soffan men han vägrade svara. Synd. Personlig kontakt är överskattad. Är rätt sur på J överhuvudtaget just nu. Han har iofs torkat av köksbordet sen mitt senaste utbrott men han vägrar flytta, vill inte deklarera åt mig och idag säger han att jag inte ens kan få en bastu i vardagsrummet.


Strejkande systrar

Mera gnäll... J var sjuk så vi fick ställa in alla festligheter. Istället fick jag och barnen trava omkring på Hälla och göra av med mina pengar. De fick McD, leksaker, en timmes vistelse på IKEAs barnförvaring och jag köpte till och med en svindyr ny fotboll till V fast jag vet att han snart har sparkat bort den. Sen tvingade de mig att se Harry Potterfilmen, vilket var det värsta av allt. Men L är en tapper 6 åring som ändå tyckte att dagen varit OK när vi sa god natt.

Sen fortsatte det idag. Skulle få så mycket gjort på min uppsats så jag drog iväg till jobbet redan till åtta. Bara för att möta en sjuk sjuksköterska i dörren och jag stämplade in och jobbade istället. Och hon som skulle intervjua är ledig resten av veckan. OCH jag måste komplettera min sista inlämningsuppgift. Fan. Fackmöte på eftermiddagen och jag kom för sent till dagis, skämdes jättemycket. Fritids undrade om de kunde få tider för den här veckan. Hem och kom på att V hade fotbollsträning och simskola och att svärfar inte är hemma. J ligger fortfarande. Lagade middag och handlade, V fick hoppa över fotbollen och simskolan slapp jag genom att ställa strategiska frågor ("Om du och jag åker måste du byta om i tjejernas omklädningsrum, det vet du va?").

Kämpade mot tårarna när jag ringde Linnea i Belgien och bad henne intervjua mina patienter. Det skulle hon göra. På onsdag eller torsdag eller fredag.

Strejk. Vad kan man säga. Har ni några plakatförslag? M på facket försökte med "Jag vill bli plakat men har inte råd" vilket jag tyckte var utmärkt men kanske inte passar så bra ihop med var jag är anställd. "Din syster jobbar inte här (plåstra ihop dig själv)", "Florence är död" eller "Hör min bön, högre lön" är mina förslag. Förresten fick jag löneförhöjning i fängelset. Men det vågar man väl inte säga i dessa tider. Jag har inte blivit varslad men jag tror jag ska lägga in om hotande strejk här hemma.


Gammal, trött och ledsen

Min son har varit på disco. Med hårgelé och popcorn och nya jeans. Shit, jag måste vara urgammal. Han hade dansat men inte hånglat, det tackar vi för. Skickade med honom en hundring och han kom hem med nio kronor så jag tror jag vet vad han har gjort hela kvällen. Någon kommer få magknip i natt.

Trött. Skitpollen. Om jag inte tar Clarityn blir jag så trött att jag inte orkar röra mig och om jag tar Clarityn somnar jag så fort jag är stilla. Ögonen kliar hela tiden. Och ibland tror jag att jag har astma också, blir tokflåsig när jag anstränger mig det minsta. Suck, och när ska jag lära mig hitta på fängelset? Kommer svettig och flåsig till varenda avdelning för jag valt fel varv i kulverten.

Ledsen blev jag när jag kom hem idag. Dels alla tråkiga händelser i veckan och pollenutbrottet och dagarna i fängelset som är väldigt ansträngande för mig som ny... hämtade barnen kvart över fem, V skulle bli hämtad till discot sex och skulle duscha, byta kläder och äta innan. Kom hem med andan i halsen och köket såg ut som ett slagfält, ingen mat var handlad, disk på hela bänken (fast det fanns plats i diskmaskinen, ska disken flyga in av sig själv?) och inte ens bordet var avtorkat efter frukost. När jag skickat in V i duschen och placerat L framför Bolibompa kom tårarna. Hur ska man orka? Men det gör man ju för man måste. Så vi åt frukost till middag (macka och yoghurt) och sen fick L stoppa i sig godis. Själv slängde jag mig i sängen och tröståt chips (på Js sida, som hämd)och kollade på Scrubs. Imorgon ska L på kalas och på söndag ska vi ha barnkalas här hemma. Jag är så avundsjuk på J som jobbar och inte behöver bry sig. Jag behöver mer chips.


Önskelista till Q

Ny kurs nytt liv. Nya tag, friska vindar, kavla upp ärmarna. Vatten under broarna, rycka upp sig, blåsa nytt liv i elden. Ja, det var nog allt. Och ändå känns det hopplöst jobbigt att börja med nåt nytt. Jag lider nog av en släng vårdepression, eller så är det bara pollenallergi. Vill inte gå ut fast det är så soligt och fint för näsan börjar rinna och det liksom kliar på ett konstigt sätt i ansiktet. Sen blir jag på dåligt humör av alla lyckliga snygga människor som traxar omkring i nya kläder och ser ut att vara lyckligast i världen. Då äter jag hellre choklad.

Ska sommarjobba på fängelset. Har en önskelista som jag gärna skulle diskutera med Q (inte Q min bror utan 007s Q). Man känner sig gärna lite otillräcklig men med det här ska det nog gå bra:

* Röntgenblick, gärna i glasögonform.
Alla sjuksköterskor och läkare borde ha det så länge det finns såna påhitt som fotboll och andra livsfarligheter.

* Fotografiskt minne, kanske i mikrochipform.
Några hundra journaler och läkemedellistor måste kunna rymmas och ständigt uppdateras. Lagar och rutiner behöver en egen fil. Och ett stort utrymme för telefonnummer och andra siffror.

* Teleportering, framförallt av läkemedel till läkemedelsrummet från Apoteket.
Alternativt ett oändligt läkemedelsförråd eftersom alla behöver just sin medicin just precis nu. Fast jag skulle också vilja teleportera mig själv till olika ställen. Beam me up Scotty... mot Florida!

* Trolla med knäna.
Jag vet inte riktigt vad det betyder eller var det uttrycket kommer ifrån men alla verkar tro att jag redan kan det så... ge mig.