Höjd hastighetsgräns

Överlever jag den här veckan, klarar jag vad som helst. Första smällen i fredags, den uppsats jag ska opponera på är 47 sidor lång. 47. Min är 22. Idag kom den tredje uppsatsen till på onsdag, 41 sidor. Fasen. Jag kommer inte bli godkänd. Gick upp tidigt och tog barnen till dagis och skola, åkte ner till biblioteket och försökte läsa (47 sidor) men det var mer angeläget att åka ner på stan och hitta kläder till examination och intervju. Åt lunch med Linnéa och läste lite halvhjärtat på eftermiddagen men det var snart dax för hämtning, fotbollsträning och middag. Frammåt kvällen läste jag lite i riktlinjerna. Opponentens underlag ska vara examinatorn tillhanda minst tre dagar före examination. Fasen. Tisdag, onsdag, nej det blir inte tre dagar hur jag än räknar. Så nu vet jag vad jag ska göra i natt, när jag fått ur färgen ur håret för självklart fick jag en utmärkt idé om att färga håret just ikväll.

Och imorgon fortsätter det. Klippning vid 10, har fortfarande inga kläder, har lovat fixa avskedspresent till fröknarna på dagis, möte på jobbet vid 14, vårfest på dagis 16, sommarfest på skolan klockan 18. Och på onsdag... jag vill inte prata om det.

Min intervju blev flyttad också, såklart. Någon vill se hur hårt man kan pressa min stresströskel egentligen. Ska vara i Eskilstuna mellan 9 och 13 och på intervju 8 mil därifrån klockan 14.15. Lunch kan jag glömma, det är iallafall säkert.

Och så har jag blivit gammal. 32. Det är som att fylla 100, sa L. Ja det känns så faktiskt. Jobbade på min födelsedag och det var som man kan förvänta sig. Alla ville ta livet av sig och jag sprang som en tetting fram och tillbaka i kulvert. Blev kvar 45 minuter och kom nästan försent till Greken där vi åt med släkten. Firade vidare på lördagen med grillning och rödvin och igår läste jag pocketböcker på Landet. Men nu måste jag jobba.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0