Jakten på lycka

Världen i brand igen, Tunisien, Egypten, Libyen... Vem bryr sig? Min värld sträcker sig inte längre än till skötbordet.

Idag var vi iväg till badhuset på babysim och jag var helt slut efteråt. Det måste vara karlar som designar babysaker. Om den som designar vagnar och bilstolar FATTAR hur tungt det blir med ut och in ur bilen när ens baby väger 9 kilo, skulle sakerna se ut på annat sätt. Dessutom har man ju ofta matkassar, skötväska, extra filtar och några leksaker. Och i mitt fall oftast två större barn och deras skridskor, ryggsäckar och kompisar. Och på tal om bilar är det nog snart dags för mig att ta busskort för att kunna frakta min familj.

L har återhämtat sig. Hennes dr ringde idag och tyckte det ändå var ett framsteg, hon blev inte riktigt lika dålig som förra försöket. Och det är ju sant. Men vi ska ändå vänta två år till med nästa provokation.

Babyn har eksem som vi inte får kontroll över så nu har jag beslutat att inte fortsätta med nästa babysimkurs. Tråkigt. Jag är inte jätteförtjust i att bada men det är bra att ha någon fast tid varje vecka. Börjar få rejält tråkigt här hemma och funderar över existentiella frågor. Nej, inte så farligt, men jag funderar på vad jag ska göra av mitt resterande liv. Och hur man blir lycklig. Har ni sett hon radio-Hannas program på SVT om jakten på lycka? Jag hade ingen aning om att man var tvungen att jaga lyckan för att få den men nu misstänker jag att hon kanske har rätt. Det känns bara tungt att inse att man skulle kunna ändra mer än man har ork till för att kanske få det bättre.

En sak som skulle få mig på bättre humör är om min vän L skulle få en liten bebis som jag kan få snusa på. Min egen luktar potatisbajs och spyor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0